Bästa 2025: konst

30 Dec

Written By Power Ekroth

Juan-Pedro Fabra Guemberena

Simon Mullan

chronos

DITTRICH & SCHLECHTRIEM, Berlin

Simon Mullans grandiosa videoinstallation chronos kollapsar tid, rum och format i vad som kanske årets mest generösa och ärliga utställning.

chronos är en storskalig videoinstallation där Simon Mullan artikulerar och öppnar upp sitt konstnärliga arkiv. Med tjugofem skärmar skapas ett omslutande landskap av fragmenterade rörliga bilder som låter besökaren navigera genom tid och minne.

Installationen är uppbyggd som ett osynkroniserat, ständigt föränderligt flöde, i vilket varje besökare möter en unik sekvens. Den utmanar traditionellt linjärt berättande och öppnar upp för en mer dynamisk filmisk upplevelse. Ett specialkomponerat ljudlandskap av Ed Davenport förstärker verkets atmosfär och suddar ut gränserna mellan dåtid och nutid.

chronos är också en hyllning till MiniDV-formatet, som representerar en särskild epok i digital videohistoria. Genom denna estetik, tillsammans med influenser från technokultur, reflekterar Mullan över sin konstnärliga identitet. Installationen är ett vittnesbörd om en konstnärlig tillblivelse präglad av erfarenhet, engagemang och ett aktivt bildmakande.

Valentin Noujaïm

Pacific Club

18e Istanbulbiennalen, The Three Legged Cat

Valentin Noujaïms drömska och poetiska Pacific Club, bjuder in till en kväll av musikaliska, koreografiska och politiska minnen – den korta filmen känns som en hel natt i Paris.

Valentin Noujaïms filmer utforskar vittnesmål, dokumentation och urbana miljöer, och lyfter fram människans förmåga att återvända till, bearbeta och ifrågasätta historien. Hans La Défense-trilogi (2022–2025) tar sitt namn från det monumentala stadsutvecklingsprojektet La Défense, invigt tvåhundra år efter den franska revolutionen som en del av socialistpartiets så kallade Grands Projets.

Valentin Noujaïm, *Pacific Club: La Défense Volume I, 2022 (still)*

Trilogins första del, Pacific Club (2023) blir en samtida studie av en historisk mötesplats och ett unikt rum för kollektiva minnen och firande i nattklubben Pacific Club Privé. Under 1980-talet höll klubben öppet varje natt och erbjöd en fristad där arabiska, nordafrikanska och andra invandrade grupper kunde samlas, lyssna på och dansa till soul, R&B och algerisk folk- och popmusik (raï), mitt i La Défense.

I filmen berättar Azedine Benabdelmounene, en fransk-algerisk man, om sina upplevelser som tonåring i klubben omkring 1985. Hans minnen skildrar de former av exkludering som präglade Frankrike under en tid av utbredd rasism, aidsepidemi och heroinepidemi. Noujaïms film är en reflektion över hur kollektiva minnen kan suddas ut eller försvinna över tid.

Moyra Davey

n.b.k. (Neue Berliner Kunstverein), Berlin

Ett centralt verk i Moyra Daveys retrospektiv på n.b.k. är hennes metodiskt hanterade fotografier, vikta till brevformat och postade direkt till de gallerier och institutioner där de ursprungligen visades. När bilderna vecklas ut (framkallas) framträder spår av hela den resa de gjort genom olika sociala och administrativa nätverk.

Utställningen omfattar mer än tre decennier av Daveys konstnärskap och tydliggör hennes karakteristiska arbetsmetod, där hon kombinerar och återbesöker både funna och egenproducerade bilder samt textfragment.

Hennes subversiva metoder är fortsatt vitala i sin kritiska relation till institutionella strukturer.

Installationsbilder från n.b.k. Fotografi: Juan-Pedro Fabra Guemberena

Pacific Club: La Défense Volume I, 2022 (still)

Power Ekroth

Power Ekroth (SWE/NO) is an independent curator and critic. She is a founding editor of the recurrent publication SITE. She works as an Art Consultant/Curator for KORO, Public Art Norway and for the Stockholm City Council in Sweden. She is the Artistic Director of the MA-program of the Arts and Culture at NOVIA University of Applied Sciences, Jakobstad, Finland.